Oh, the joy
Plötsligt mindes jag att jag var på bio i fredgas kväll. Vilken happening! (jepp, jag tog fan bilen dit!!). Och, nu till det riktigt balla, jag var på bio på KVÄLLEN, och jag såg INTE EN TECKNAD FILM!
Jag såg I am legend. Den var bra. Nästan lite som en zombiefilm. Viruset, de smittades längtan efter human flesh, deras totala avsaknad av mänskliga drag... Jo, men jag gillar ju sånt där.
Dessutom, och det här är ju en pinsam sanning, så gillar jag ju Will Smith. Och jag uppskattar när man slipper en massa kärleksbjäfs, som har en tendens att alltid smyga sig in i varenda jävla film, oavsett hur oromantisk den borde vara. Inte här. Tack för det!
En del scener fick (kvinnliga) skrin att runga i biosalongen. Just de scenerna kunde jag helst klarat mig utan, för det varlite tönteri, men i övrigt var det ju en helt okej rulle.
Jag vill här passa på att inflika att min eufori över att överhuvudtaget vara på bio och se en film med åldersgräns kan ha grumlat mitt omdöme, så det är ingalunda ristat i sten...
6 kommentarer:
diskuterade det här konstiga fenomenet med brorsan, det där att man gillar will smith. och framförallt att tom gangsta rap'are verkar göra det...
vad vi kom fram tlil? åh, nä, jag visste väl att det var nåt vi glömde...
Hehe, ett lysande exempel på att det inte är målet som är det viktiga, utan resan. Eller?
Long time no see!!!!
Såg filmen för ett tag sedan och visst var den helt okej!!!
Var jobbar du förresten, har inte hört ifrån på jäääääättteläääänge?!?
P&K
Tänkte tipsa om en utlottning jag har ordnat i bloggen. :)
Vov, den vill jag också se! Jag ser det som 100% hälsosamt att ha en märklig dragning till zombiefilm.
(Men det här med Will Smith... det är inte sånt man ska erkänna offentligt!)
du har väl inte skaffat en ny blogg nånstans utan att hojta till?
Skicka en kommentar